Plattformsdirektivet – utveckling mot ett mer enhetligt europeisktarbetstagarbegrepp?

I den moderna ekonomin blir digitala arbetsplattformar med gränsöverskridande verksamhet allt vanligare. Många som arbetar via digitala arbetsplattformar betraktas som egenföretagare och inte som arbetstagare. De riskerar därmed dåliga arbetsvillkor och otillräcklig tillgång till socialt skydd. EU antog därför ett direktiv om förbättrade arbetsvillkor för plattformsarbete i oktober 2024 som ställer krav på att medlemsstaterna ska införa en motbevisbar rättslig presumtion om att ett anställningsförhållande föreligger enligt nationell rätt. Denna presumtion ska utformas med beaktande av EU-domstolens rättspraxis och ska gälla när sakförhållandena tyder på att den digitala plattformen bedriver ledning och kontroll över plattformsarbetaren. I artikeln visas att även om det ankommer på EU:s medlemsstaterna att föra in presumtionen i nationell rätt, ska ländernas rättsliga instanser fatta beslut efter en helhetsbedömning i enlighet med EU-domstolens rättspraxis. Därtill måste säkerställas att anställningsförhållandet inte grundas på ett konstlat upplägg som konstituerar rättsmissbruk enligt EU-rätten. Enligt författaren bidrar plattforms direktivet till en fastare europeisk samordning av arbetstagarbegreppet i gig-ekonomin och innebär en utveckling mot ett mer enhetligt europeiskt arbetstagarbegrepp där EU-rätten ger vägledning även i situationer som ligger utanför EU-rättens tillämpningsområde.