Klimatrelaterad strategisk processföring: nederländska Urgenda, norska Klimasøksmålet och svenska Preemraff i ett jämförande perspektiv

Internationellt har det blivit vanligare att miljöorganisationer och enskilda väcker talan i nationell domstol i syfte att begränsa utsläpp som bidrar till klimatförändringarna. I Sverige finns än så länge endast ett fåtal exempel på sådana klimatprocesser. I artikeln behandlas tre klimaträttsliga fall – nederländska Urgenda, norska Klimasøksmålet och svenska Preemraff – i jämförande perspektiv. Analysen visar att klimatrelaterad strategisk processföring, trots olikheter hänförliga till skillnader i processrättsligt och materiellrättsligt hänseende mellan olika rättssystem, väcker en rad gemensamma och delvis nya frågor. Vilket ansvar den enskilda staten har i relation till det globala hot som klimatförändringarna utgör, liksom förhållandet mellan en enskild verksamhets klimatpåverkan och klimatförändringarna som helhet, utgör kärnor i klimatprocesserna. De aktualiserar spänningar mellan regelverk på folkrättslig, EU-rättslig och nationell nivå. Kärandena och klagandena justerar sin processföring i syfte att nå framgång i den nationella rättsliga kontexten, samtidigt som denna formas i samspelet mellan normgivning på olika nivåer av beslutsfattande. Mellan nationella domstolar har en dialog i viss mån inletts, som gäller hur regionala och internationella regelverk ska tolkas samt hur respektive stat bidrar till och ska bära ansvar för klimatförändringarnas negativa effekter. Allt detta aktualiserar samtidigt frågor om domstolsprövningens funktion och domstolens roll i förhållande till lagstiftare och förvaltning i klimaträttslig kontext.