Ett målsättningsstadgande kan trygga demokratin (och därmed freden)

Regeringsformen innehåller ett målsättningsstadgande i 1 kap. 2 §. Frågan är om en grundlag alls bör innehålla regler som inte är bindande och rättigheter som inte är utkrävbara. I artikeln framförs argument för att ett målsättningsstadgande, låt vara inte nödvändigtvis med nuvarande innehåll, har en viktig funktion att fylla. Det anger grundläggande värderingar, ger vägledning för hur det offentliga Sverige ska utöva sin makt, hur medborgarna ska behandlas och demokratin bevaras. Dessutom innehåller målsättningsstadgandet hänvisningar till ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, rättigheter som både internationellt och nationellt fått allt större betydelse. Internationellt handlar det om att respekt för rättigheterna kan trygga freden, nationellt handlar det om att respekt för målsättningsstadgandet kan trygga demokratin. Och demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och fred hänger ihop. Mänskliga rättigheter respekteras bäst i en demokrati, kränkningar av mänskliga rättigheter kan generera konflikt och demokratier krigar inte mot varandra.